KARLSTADS UNIVERSITET

Institutionen för Samhällsvetenskap

Avdelning: Historia

 

 

 

 

 

 

Brev till/besökare hos

Helbrägdagöraren

Fredrik August BOLTZIUS

år 1904

C-uppsats

Ht/Vt -98/99

 

 

 

 

Av: Pernilla Kans

Handledare: Per von Wachenfeldt

SAMMANFATTNING

Fredrik August Boltzius startade helbrägdagörande verksamhet 1877 i sitt hem i Skåre utanför Karlstad, ett antal år efter att han kommit till tro på Gud. Boltzius menade att Gud kunde bota sjukdomar och göra folk friska när han själv bad för folk som besökte honom eller som skrev brev till honom. Uppsatsen handlar om de människor som på något sätt var i kontakt med Boltzius under år 1904.

Boltzius var känd i hela Sverige både i högre och lägre samhällsklasser. Hans namn var även känt i utlandet. Från hela Sverige och från utlandet skrev folk brev till Boltzius med en önskan att han skulle be till Gud för dem så att de blev fria från sina sjukdomar. Det finns bevarat 33 000 brev som är sända till Boltzius mellan åren 1876-1910. Folk strömmade även till Boltzius hem som kallades för "läkarstugan". Över 8000 besöksnamn finns inskrivna i Boltzius adressbok. Där finns också ett antal uppgifter om varje besökare.

I denna uppsats har 300 brev studerats som är skrivna till Boltzius under år 1904. Brevens innehåll beskrivs och redovisas. Även innehållet i adressboken, som i uppsatsen kallas patientliggare, är studerade och beskrivs. Vilka som skrev till Boltzius, vilka sjukdomar dessa hade och vilka önskemål brevskrivarna hade redovisas. Angående besökarna studeras följande uppgifter: Vilka som besökte Boltzius, vilka sjukdomar de hade och hur länge de stannade hos Boltzius. Slutligen redovisas människornas egna vittnesbörd angående om de blev friska efter att ha skrivit brev till Boltzius eller efter att ha besökt Boltziushemmet. Resultatet i uppsatsen kategoriseras och systematiseras på olika sätt.

Slutsatserna i uppsatsen är bl a: Antalet män och kvinnor som besökte Boltzius är lika. Ingenting tyder på att den ena parten skulle övervägas av den andra. Det var människor ur både borgarklassen och arbetarklassen som besökte Boltzius och som skrev till honom. Boltzius var känd även utanför Sveriges gränser, det visar de utländska breven och besökarna. Den största delen av de utländska breven kom från Wörå i Wasa län i Finland. De utländska besökarna kom till största delen från Norge. Människornas egna vittnesbörd visar att de blev friska efter ett besök hos Boltzius i hans hem eller efter att Boltzius hade bett för brevskrivarna.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INTRODUKTION 5

1.1 Bakgrund 5

1.2 Boltzius 6

1.3 Syfte 9

1.4 Forskningsfrågor 9

1.5 Metod 10

1.6 Avgränsningar 10

1.7 Källor och källkritik 11

1.8 Tidigare forskning 12

2. VAD INNEHÅLLER BREVSKÖRDEN? 13

2.1 Vilka var det som skrev till Boltzius? 13

2.1.1 Brev från borgarklassen 14

2.1.2 Brev från arbetarklassen 16

2.1.3 Utländska brevskrivare 18

2.2 Vilka sjukdomar nämns i breven? 19

2.3 Vilka önskemål har brevskrivarna? 22

2.3.1 Önskan om bönehjälp 22

2.3.2 Önskan om svettedukar 23

2.3.3 Förfrågan om besök hos Boltzius 25

2.3.4 Förfrågan om Boltzius vill besöka den sjuke 26

3. VAD INNEHÅLLER PATIENTLIGGAREN? 28

3.1 Vilka var det som besökte Boltzius? 28

3.1.1 Besökare från borgarklassen 29

3.1.2 Besökare från arbetarklassen 31

3.1.3 Utländska besökare 32

3.2 Vilka sjukdomar hade besökarna? 33

3.3 Hur länge stannade besökarna hos Boltzius? 35

4. BLEV MÄNNISKOR FRISKA, ENLIGT BREV OCH 37

PATIENTLIGGARE?

4.1 Friska enligt brev 37

4.1.1 Friska genom svettedukar 38

4.1.2 Friska efter besök hos Boltzius 39

4.2 Friska enligt patientliggaren 42

5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION MED SLUTSATSER 45

5.1 Diskussion 45

5.2 Slutsatser 47

5.3 Författarord 47

REFERENSER

Bilaga 1. F.A.BOLTZIUS och Boltziushemmet.

Bilaga 2. Kvarlämnade funktionsmedel i Boltziushemmet.

Bilaga 3. Brev från G Andersson och Anna Simons dotter.

Bilaga 4. Ett fåtal sjukdomar nämnda i breven.

Bilaga 5. Ett fåtal sjukdomar nämnda i patientliggaren.

Bilaga 6. Tackbrev från Norge.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. INTRODUKTION

1.1 Bakgrund

I början av 1800-talet var vidskepelsetron stor i Värmland. Folk trodde på häxor och trollkonst och deras sätt att bota sjuka människor och djur. Rädslan för att reta upp tomtar och annat småfolk som skulle förstöra åkerskörden och husfriden var stor. Det gällde att hålla sig väl med dessa. Husbehovsbränning och dryckenskap var vanligt, så även bland prästerskapet. En ny tid kom emellertid omkring mitten av 1800-talet. Andliga rörelser som började prata om folkets synder och syndernas befrielse trängde in utifrån. Under 1800-talet och i början av 1900-talet trodde folk överlag på Guds förmåga att bota sjuka, d v s på helbrägdagörelse. Från mitten av 1800-talet trädde en rörelse fram från den angloamerikanska kyrkan vilken strävade efter ett helgat kristet liv. Olika skrifter av doktor Boardman från England blev lästa i Sverige och fick stort genombrott. De handlade om att Gud hade makt att bota från kroppsliga sjukdomar. Åtskilliga svenskar reste till England för att återfinna sin hälsa genom helbrägdagörelse av tro.

I Sverige var tankar om helande främmande, men på 1870-talet påbörjades helbrägdaverksamheten även i vårt land. Mannen Fredrik August Boltzius (se bilaga 1.) startade helbrägdagörande verksamhet 1877 i sitt hem i Skåre, en bit utanför Karlstad efter att han hade praktiserat Guds läkande kraft på sig själv. En sådan verksamhet var vid denna tid så gott som okänd i Sverige. Vid början av 1900-talet utövades helbrägdagörelse av allt flera. Från och med 1907 började Pingströrelsen växa fram i Sverige och denna rörelse såg helbrägdagörelseverksamheten som en naturlig del i den kristna tron. Idag finns det fortfarande stor verksamhet av detta slag bland kristna rörelser i Sverige och även över hela världen.

Den här uppsatsen handlar om de människor som var i kontakt med mannen Boltzius helbrägdagörelseverksamhet. Genom att Boltzius lade händerna på de sjuka och bad till Gud för dem, sade han att folk kunde bli friska.

1.2 Boltzius

Namnet Boltzius kom ursprungligen från Tyskland. Boltzius farfars far var där läkare men sedan emigrerade familjen till Grava socken i Värmland. Bolzius far var ombudsman och köpte 1832 en egendom i Hjerpenda vid Klarälven. Fredrik August Boltzius föddes i maj 1836. Olika födelsedata har angetts i handlingarna, den 13, 17 och 20 maj. Modern har själv i en födelsebok antecknat den 13 maj och hennes uppgift är nog den riktiga.

Boltzius far Johan August dog endast 50 år gammal, 1851, och Boltzius, som då var 15 år gammal, fick ta hand om försörjningen för sina 4 yngre syskon och sin mor Sara Nyqvist. Boltzius fick undervisning i en småskola men var tvungen att sluta för att kunna delta i jordbruksarbetet när fadern dog. Det är känt att Boltzius familj inte var kristen, men att modern kom till tro före sin död. Fadern var slav under alkoholen, vilket Boltzius senare ärvde. När bouppteckningen efter faderns död gjordes visade det sig att denne var skyldig pengar lite varstans. Skulden var för stor och gården såldes därför på auktion. Boltzius började arbeta som dräng på olika gårdar i bygden innan han gav sig ut med en kärra för att handla med lump och skrot.

Boltzius fick när han var 16 år tillåtelse att ta nattvarden, efter konfirmationsläsningen. Familjen tyckte att han var obegåvad och efterbliven, den som var minst begåvad av dem alla. Modern trodde att han skulle bli en börda för familjen, men trodde samtidigt att namnet Boltzius kunde ge honom lite hopp om att han skulle kunna komma upp sig lite och gifta sig rikt. I landsarkivet finns det uppgifter om att Boltzius skrev och räknade dåligt, men de anteckningar som finns i husförhörslängderna i kyrkböckerna visar inte att Boltzius var ett obegåvat barn.

Boltzius blev efter ett tag deprimerad och vid flera tillfällen försökte han att ta sitt liv. En gång kastade han sig i Klarälven men modern upptäckte honom och han blev räddad. Vid ett annat tillfälle gick han ut i skogen för att hänga sig. En annan gång tog han en lie och försvann hemifrån för att skära av pulsådern, men inte heller detta lyckades. Man räknar med att denna period i hans liv varade i ca fem år. Sedan kom vändpunkten. 1865 var Boltzius 29 år gammal och ropade desperat till Gud. Vid denna tidpunkt började han läsa Bibeln. Det är från detta år som han började med sina predikningar och vittnade om sin frälsare Jesus. Boltzius trodde fullt och fast på bönens makt. Han talade med sjuka om nödvändigheten att omvända sig och han bad för dem. Under sina flitiga studier av Bibeln fäste sig Boltzius speciellt vid några verser som kom att få stor betydelse för honom i hans verksamhet. Dels Jak 5: 14-15, Mark 16:18 och Matt 7:7.

" ...de skall ta ormar med sina händer, de skall inte bli skadade om de dricker dödligt gift, och de skall lägga sina händer på sjuka och göra dem friska." (Mark 16:18)

" Be så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas." (Matt 7:7)

"Är någon av er sjuk, skall han kalla till sig de äldste i församlingen, och de skall smörja honom med olja i Herrens namn och be böner över honom. Deras bön i tro skall rädda den sjuke, och Herren skall göra honom frisk. Och har han syndat, skall han få förlåtelse."

(Jak 5:14-15)

Det berättas att under en av sina långa vandringar med skrotkärran fick Boltzius ett ordentligt skavsår på ena foten. Smärtan var så stark att han fick skära upp stöveln för att få lindring. Det blev då klart för Boltzius att bönen i Jakobs brev också gällde i hans dagar. Han satte sig på en sten vid vägrenen, smorde olja på sin ömma fot och bad till Gud att foten skulle bli frisk. Från den stunden berättas det att foten var frisk. Efter denna upplevelse började han så småningom sin helbrägdagörande verksamhet, bergfast viss om att Gud hade en uppgift för honom i att bota sjuka och hans hem blev en öppen mottagning för sjuka människor.

Sedan Boltzius själv sade att han varit med om Guds läkande kraft tog han Gud på orden och gjorde som det stod skrivet i Bibeln. Han lade händerna på de sjuka, om de var närvarande, och smorde linnedukar med olja. Dessa linnedukar kallades allmänt för svettedukar. Prepareringen av dessa dukar skedde enligt följande: En eller två personer förde duken fram och tillbaka över Boltzius inoljade hår, under det att han bad högt med knäppta händer om Herrens läkekraft för de sjuka. Dessa dukar lades ibland på den sjuka kroppsdelen och ibland skickades de iväg till någon som var sjuk.

Boltzius var känd i Sverige och övriga Norden. Även nere i Europa var hans namn omtalat. Till Boltzius hem vallfärdade folk i hopp om att bli friska efter besöket. Boltziushemmet i Skåre, är idag ett museum (se bilaga 1.) Där finns förvarat olika funktionshjälpmedel som användes på 1800-talet. Dessa har folk lämnat kvar, efter ett besök i stugan. 430 käppar och kryckor, 15 st bråckband, 8 benstöd med skor på, axelstöd, armstöd, höftstöd av läder och järn, hörlurar, glasögon, olika sortsers korsetter med järnstöd finns där bevarade.(se bilaga 2.) 1910, vid Boltzius död, testamenterades Boltziushemmet till missions-församlingen i Grava. Föremålen skulle bevaras på övre rummet som då var igenlåst. Så var det fram till 1929. Då tog Värmlandsmuseum hand om allt och gjorde ett Boltziusrum på museét. 1955 flyttades alla funktionshjälpmedel och en mängd brev sända till Boltzius upp på museévinden. 9 år senare, 1964, började en man vid namn Mikael Berglund arbeta med hemmet och flyttade alla saker från museét till Boltziushuset i Skåre. Museét går idag att besöka och sköts av Grava missionsförsamling genom Sten Sandström. Brevskörden som finns bevarad är riklig. Den består av 33 000 brev skrivna till Boltzius under åren 1876-1910. Detta är den största brevmängden någon i Sverige någonsin har fått. Från år 1883 börjar breven komma mer regelbundet till Boltzius och sedan ökar de i antal för varje år som går. 1884 är de mer än 300 och 1885 nära 800 st. Från 1887 till 1901 kommer minst 1000 brev per år och sedan sker en ökning fram till 1909, då antalet nästan är 2000 brev per år. År 1905 kom den största brevskörden, antalet rör sig om ca 3000 brev.

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att beskriva de människor som var i kontakt med Boltzius och hans verksamhet på något sätt under år 1904. En adressbok finns bevarad angående vilka som besökte honom i hemmet och ett stort antal brev är skrivna till Boltzius. Verksamheten pågick från 1877 fram till något år innan hans död 1910. Boltzius väckte stor uppmärksamhet bland folk i samhället, både negativ och positiv. Utifrån detta är denna verksamhet intressant och av historiskt värde att studera.

1.4 Forskningsfrågor

För att uppfylla syftet bygger uppsatsen på följande forskningsfrågor:

* Vad innehåller brevskörden?

- Vilka var det som skrev till Boltzius?

- Vilka sjukdomar nämns i breven?

- Vilka önskemål har brevskrivarna?

* Vad innehåller patientliggaren?

- Vilka var det som sökte sig till Boltzius mottagning?

- Vilka sjukdomar hade besökarna?

- Hur länge stannade besökarna hos Boltzius?

* Blev människor friska, enligt brev och patientliggare?

1.5 Metod

Uppsatsen har kollektivbiografiska aspekter och är deskriptiv, d v s den har ett beskrivande syfte. Metoden som används är kvalitativ. De tabeller som finns i uppsatsen ger endast en liten överblick för att förtydliga innehållet i texten. Antalet studerade personer är här 200 i både brev och patientliggare. För att besvara frågeställningarna så granskas olika källmaterial om människorna kring Boltzius. 300 brev, som är skrivna till Boltzius år 1904, studeras och dess innehåll beskrivs på olika sätt. Dessa brev har tidigare varit bevarade på Värmlands museum men finns nu på Värmlands Arkivs depå i Forshaga. En normalisering av brevtexten har gjorts pga att det svenska språket är gammaldags och p g a att det finns brister i rättstavningen i breven. En adressbok, som här har valts att kallas "patientliggare", för att det täcker innehållet bättre, har studerats med inriktning på år 1904. Där har ca 800 namn studerats. Brev och patientliggare har studerats i Forshaga. Ett speciellt tillstånd från Värmlands museum har blivit beviljat eftersom handlingarna är i museéts ägo. Denna patientliggare nämns i fotnoterna som adressbok, eftersom det är dess namn i arkivet. Varför besöksdatum hos Boltzius eller brevskrivningsdatumet till Boltzius ibland saknas i texten beror på att detta inte alltid funnits med i källmaterialet. Resultaten i uppsatsen kategoriseras och systematiseras. En klassindelning har gjorts för att dela in brevskrivare och besökare i borgar- och arbetarklass. Där har två kriterier satts vad gäller både brev och patientliggare. Dessa kriterier har varit uppfyllda för att dela in människor i respektive klasser.

1.6 Avgränsningar

Alla 33 000 brev som är sända till Boltzius går ej att studera p g a att uppsatsens omfång då skulle bli för stort. Därför har ett urval varit tvunget att göras och tre pärmar med totalt 300 brev har studerats från år 1904. Varför detta år har valts är pga att Boltzius verksamhet då var som störst , det är runt detta år som de flesta breven kom, och hans namn fått kännedom över hela Norden. Stickprov har även gjorts i brevskörden från andra år och brevinnehållen är i stort detsamma under alla åren, därför är år 1904 representativt för studien. Från år 1904 finns 10 pärmar med brev och även här måste en avgränsning ske. Tre pärmar har granskats varav en mer noggrannt. Brevinnehållen är likartat i alla pärmarna. Även i patientliggaren har en avgränsning varit tvungen att göras. Det finns över 8000 namn som besökt Boltzius i denna bok från åren 1887-1910. År 1904 har studerats för att få samma år som den studerande brevmängden, men också för att beöksantalet var störst detta år. 200 namn, av ca 1000 besökare under år 1904, studeras extra noga från patientliggaren.

Boltzius verksamhet var stor och även här måste en avgränsning göras beträffande dess innehåll. Hur finansieringen skedde av verksamheten kommer ej att tas upp och beskrivas i uppsatsen. Motståndare till Boltzius verksamhet, bland annat Emil Thorelius och hans skrift "Boltzianismen" skriven år 1888, kommer ej heller att tas upp. Detta lämnas öppet för en eventuell vidare studie av Boltzius. Ytterliggare ämne för senare forskning är också kvacksalverilagen och därmed journalisternas syn på Boltzius, lasarettberättelser om friskförklarande och olika kyrkböcker. Detta lämnas tills vidare öppet.

1.7 Källor och källkritik

De källor som legat till grund för undersökningen är en patientliggare där uppgifterna är införda av Boltzius sekreterare när patienten anlände till mottagningen. Där står namn, bostad, sjukdom, datum för inskrivning och utskrivningsdatum nedskrivet. I en kolumn står också nämnt om patienten var frisk eller ej när han/hon åkte från Boltzius. Hur frisk patienten var nämns ej i liggaren. Ibland brister materialet i liggaren och alla uppgifter står ej med. Detta är en brist i undersökningens resultat då exempelvis alla sjukdomsuppgifter ej går att finna. Ytterliggare källor är 300 handskrivna brev från år 1904 sända till Boltzius. Ibland är dessa svåra att tyda och stavningen i breven är dålig. Att brevskrivarna fått svar från Boltzius visas i många brev där brevskrivaren tackar Boltzius för hans svar. Breven från Boltzius är svåra att komma åt. Några få brev har man kvar på Boltzius hemmet, men de är skrivna tidigare än 1904. Det vore intressant att se vad man skulle kunna utläsa för information i de brev han har skrivit.

 

 

 

1.8 Tidigare forskning

Någon tidigare forskning från Högskolan i Karlstads sida angående Boltzius har ej bedrivits. Ej heller någon vetenskaplig studie om människorna kring Boltizus år 1904 har gjorts. Ingen vetenskaplig behandling är heller gjord kring hans arbete. Däremot har flera böcker utkommit om Boltzius liv och verksamhet. Här måste Karl Linges bok "F.A. BOLTZIUS - En bok om helbrägdagöraren från Värmland" (1959) nämnas. Linge träffade själv Boltzius något år innan Boltzius dog. Han har studerat en del av brevskörden och andra handlingar som då fanns på Värmlands museum, bland annat den ekonomiska biten av verksamheten. Även John Dahlbergs bok "F.A. BOLTZIUS och troshelbrägdagörelsen i Sverige" (1903, andra upplagan) är av stor betydelse och är skriven när Boltzius levde och handlar om människors berättelser om mannen Boltzius. Avsikten med boken är att berätta människors historier om ett besök hos Boltzius. Boken bygger inte på skrivet material utan endast på människors muntliga vittnesbörd. Boken handlar också om troshelbrägdagörelsen i stort i Sverige vid denna tid. Slutligen skall också Palle Kosters bok nämnas "F.A BOLTZIUS skrothandlare och helbrägdagörelsepredikant" (1984) som tar upp en blandning av de två tidigare nämnda verkens innehåll.

2. Vad innehåller brevskörden?

Breven innehåller människors vädjan till Boltzius att han ska hjälpa dem att bli fria från deras sjukdomar. (se bilaga 3.) Brevinnehållen är ganska likartade: människors desperata rop efter hjälp. Men hur hjälpen gick till skiljer sig på olika sätt. Breven kommer från olika delar av landet och även från utlandet. Vissa brev är mycket korta, andra längre. De är skrivna av både män och kvinnor, äldre som yngre. Människor från olika samhällsklasser skrev också till Boltzius, både lägre-, medel- och högre samhällklasser finns representerade.

2.1 Vilka var det som skrev till Boltzius?

Antalet män och kvinnor som skrev till Boltzius är lika. Det finns inget som tyder på att det skulle vara fler kvinnor som skrev till Boltzius än män, eller tvärtom. Av 200 brev är drygt hälften skrivna av män, 46%, och 54% av breven är skrivna av kvinnor. Alla dessa brevskrivare skrev ej för sin egen skull utan för andra människor som fanns i deras närhet. Även här är könsfördelningen lika (se tabell 1). Det som skiljer dessa brev åt är att de män som inte skrev för sin egen skull skrev oftast på hustruns vägnar. När kvinnorna skrev åt någon annan är det oftast på någon väninnas vägnar och ej makens.

Tabell 1. Könsfördelning av brevskrivarna till Boltzius år 1904.

Kön Skrev för egen del % Skrev för andra % Totalt i %

Män 34 12 46

Kvinnor 44 10 54

100

Källa: F.A.BOLTZIUS brevsamling 1904.

Breven visar också att det var olika sorters människor som skrev till Boltzius, både från högre och lägre samhällsklasser. Till medelklassen räknas småborgerligheten som är egna företagare utan anställda eller med få anställda. Till högre samhällsklass räknas borgarklassen som är en mindre del av befolkningen. I den urskiljer sig uttryckligen godsägare, grosshandlare, direktörer m m. Här benämns dessa två klasser som borgarklassen p g a att gränsen mellan borgare och småborgare är svår att dra. Lägre samhällsklass beskrivs som arbetarklass. Med arbetarklass menas människor som arbetar som industriarbetare, jordbrukare, tjänstearbetare, hushållsarbetare m m. Denna indelning är genomgående i hela uppsatsen. För att klassificera brevskrivarna till olika samhällklasser har två kriterier satts. För att kategoriseras in i borgarklassen ska skrivarna ha sökt läkarhjälp och fått all tänkbar hjälp som går att få. De ska alltså haft råd att söka hjälp på annat håll. De kommer till Boltzius som sista utväg. De här breven är välskrivna och prydliga, här är stavfelen få. De som har nämnt att de ej har råd att gå till läkare klassificeras in i arbetarklassen. De vänder sig direkt till Boltzius för att få hjälp. Dessa brev har ofta dålig stavning. Alla brevskrivarna i arbetarklassen hade troligtvis inte gått i skola utan fått vara hemma och hjälpa till med familjens försörjning. Andra kanske hade gått några år i skolan men fått avbryta skolgången p g a olika orsaker. Åldrarna varierar, men många av brevskrivarna är i 20 års åldern. Det är inte alltid det står angivet i breven vilken ålder skrivarna har. Brevskörden innehåller också en hel del utländska brev.

2.1.1. Brev från borgarklassen

En del brev visar att skrivaren är från borgarklassen. All tänkbar läkarhjälp i Sverige har sökts, de vänder sig sist till Boltzius och de skriver att det är enda sista utvägen. Hanna Brattström från Karlskoga har anlitat läkarhjälp 7 gånger för sina ögon, och legat på lasarett men inte fått någon hjälp. Endast "tillfällig hjälp", som hon uttrycker det. Ett annat brev kommer från Stockholm där barnen till redaktören av Svenska Morgonbladet P. Ollen skriver om sin far. Han har dragit på sig en långdragen förkylning p g a sin dåliga blodcirkulation. Han har varit sjuk i nära tre månader och varit och besökt dr. Westerlund i Enköping. Från Prästgården i Myrbacka skriver Fru Stina Larsson om hjälp att få sin syn tillbaka. Breven är prydligt skrivna, lättlästa och stavningen är nästan alltid korrekt. En kvinna, Alma Arnell från Götabergsgatan 8 i Göteborg skriver ett mycket välskrivet och rättstavat brev till Boltzius. Brevet har en initialstämpel i guld uppe i vänstra hörnet. Götabergsgatan låg i Vasastaden och var i början av 1900-talet ett område med högborgerliga kvarter.

Anna Fredriksson från Björkinga skriver till Boltzius att hon varit sjuklig och klen i flera år, att hon lider utav blodbrist och nervsvaghet. Anna har också sökt läkarhjälp utan att bli frisk och även varit på kurorter för att försöka bli av med sina sjukdomar. Detta har inte heller gett något resultat. "Jag har sökt läkare och varit borta och badat och druckigt brunnar tre somrar, dock utan att bliva frisk." Som sista utväg vänder hon sig till Boltzius. Hon skriver: "Nu har jag äntligen fått mina ögon öppnade för att Herren är den bästa läkaren och jag ser i Guds ord att han kan höra bön." Att Anna varit på kurorter visar att hon tillhör överklassen eftersom hon har råd att åka till sådana badorter. Även Augusta Pettersson från Öland har sökt olika kurorter för att bli bättre i sitt svaga hjärta, men detta har inte hjälpt. Hon har varit sjuk i många år och sökt många läkare och legat inlagd vid olika badorter, men är fortfarande klen och sjuklig. Det märks tydligt i brevet att hon sökt läkare och att hon fått en diagnos på sin sjukdom. Hon skriver:

"Badläkaren vågade inte giva mig ångskåp för hjärtat var så svagt så jag kunde få en förlamning. Jag har svår värk som läkarna kallar för aramatisk muskelreumatism och så har jag en mycket dålig mage. Det är så svårt för mig att tåla mat, jag hade magsår för 4 år sedan så jag är nog inte fri från dom. Jag är alltid så uppsvälld i mage och kropp det är svullnad som kommer av värken...det är flera åkommor som jag inte gärna kan tala om, men om jag behöver så får jag väl göra det.

Augusta skriver också att hon inte vill resa till Stockholm för hon är rädd för att bli kall och sitta i drag eftersom värken då blir värre. Hon skriver vidare att hon är svag och att hon inte orkar resa. Detta upprepas flera gånger i brevet.

2.1.2 Brev från arbetarklassen

Många brev kommer från mindre ställen i Sverige, olika landsorter, bruksorter och små samhällen. De breven visar inte att någon läkarhjälp har sökts för de krämpor som beskrivs utan innehållet handlar om att Gud har förmåga att bota från sjukdom och att de vill ha bönehjälp av Boltzius. Dessa brevskrivare vänder sig direkt till Boltzius utan att ha vänt sig till läkare. Det är en möjlighet att bli frisk utan kostnad. Dessa brev är dåligt skrivna, fulla av stavfel och oftast saknas punkter i breven. I vissa brev nämns brevskrivarens yrke. Maskinisten Johan Berggren skriver till Boltzius troligtvis den 6 april. Brevet är svårläst och stavningen är mycket dålig. Skogsvaktaren Johansson skriver också ett svårläst brev som är sänt från Nyköping.

Det är vanligt att breven innehåller fattigdom. En familjefader skriver att han måste arbeta till de sinas uppehälle och har inte råd att bli sjuk.

"...och som jag är därtill familjefader och i fattiga omständigheter och behöver arbeta till de minas uppehälle så faller det sig ganska tugnt att upphörligen söka läkare och lägga pengar för medicin, som ej hjälper utan det blir sämre för var dag."

Brevet är undertecknat med lågarbetaren C.E Widell och är dåligt skrivet med många stavfel och inga punkter går att finna. Vartifrån brevet är skrivet går ej att utläsa.

Från Nederhultstugan skriver Torparen A Widén ett långt, mycket artigt brev till Boltzius. Han skriver att han i 6 veckor varit oförmögen till att arbeta utomhus. Hans högra fot "vill icke göra tjänst" som han uttrycker det. Torparen berättar att han vid en massavedskörning fått en kubbe på fotleden. Han skriver vidare att han har maka och 5 barn att försörja.

Ett brev är sänt ifrån Torshällas fattigstuga. Det är Anna Andersson som skriver till Boltzius. Hon berättar att hon brukade sköta hushållet åt en familj, dvs arbeta som piga, men att hon en dag fick en häftig värk i magen och fick åka till fattigstugan. Brevet är fullt av stavfel och det finns inte en enda punkt i hela brevet.

Ida Söderström, Smältaren P.E Söderströms hustru, skriver från Hagge bruk. Hon har 5 barn som lever, 1 barn har dött. Ida är 38 år gammal och hon skriver att hon inte litar till doktorer och mediciner utan vänder sig till Boltzius först och ber om hjälp för sin lunginflammation som hon haft sedan november 1903. Ett brev från Rättvik skriven av Olof Andersson 17 år gammal nämner inte heller något om sökt läkarhjälp utan han vänder sig direkt till Boltzius. Pojken skickar med ett 10 öres frimärke så att Boltzius kan skriva tillbaka till honom.

En kvinna, vars namn ej nämns i brevet, skriver till Boltzius att hon är "en fattig, ringa tjänarinna" som har spetälska över hela sin kropp. Hon har även kvisslor och födelsemärken i ansiktet vilka är mycket fula. Det nämns inte i brevet om kvinnan har varit i kontakt med en läkare, men hon har blivit upplyst om att ingen annan än Gud kan göra bättring på hennes sjukdomar. Varifrån brevet kommer och vilket datum det är skrivet finns ej nedskrivet.

Walter Nilsson skriver också att han är mycket fattig och att han ej har råd att resa och besöka Boltzius, men att han vill låna pengar av Boltzius. Han skriver att han hört att Boltzius brukar hjälpa de som ej har det så gott ställt ekonomiskt, så att de kan komma till Boltzius för att få behandling. Det finns fler brev som ber Boltzius om ekonomisk hjälp. En sömmerska, Agnes Bergström från Ladugårdsskogen, utanför Örebro, skriver att hon inte har kunnat betala sin hyra. Hon är skyldig 15 kronor och hon har inte haft så mycket arbete att hon kunnat försörja sig. Hon skriver att hon är låghalt och undrar om hon kan få låna 15 kronor av Boltzius.

2.1.3 Utländska brevskrivare

En hel del brev från Tyskland, Norge, Finland och Estland går att finna. Av 200 brev är 30% från utlandet. Fördelningen är följande. (se tabell 2).

Tabell 2. Fördelningen av utländska brev sända till Boltzius år 1904.

Land

Antal i %

Ryssland

3,5

Tyskland

4

Danmark

1,5

Finland

10

Norge

11

Sverige

70

Totalt

100

Källa: F.A. BOLTZIUS brevsamling 1904.

16 st av 19 brev från Finland kommer från Wörå i Wasa län. Breven börjar oftast med att skrivaren hört ett rykte om att människor blivit friska efter ett besök hos Boltzius. Johanna Back från detta län börjar sitt brev med "Bästa läkare" och sedan beskriver hon sina krämpor."...jag har hört att svettedukarna gjort stor verkan här..." skriver ytterliggare en kvinna från Wasa län i Finland. Det återkommer många brev från Wasa län i Finland vilket tyder på att Boltzius namn där var känt. Bondedottern Maria Ingman börjar sitt brev med "Jag har ju hört talas om ifrån en i närheten som blivit helbrägdagjord." Maria kommer ifrån en fattig familj, med "ålderstigna föräldrar" som hon beskriver det. Hon berättar att hennes bröder har åkt till Amerika och att familjen har det svårt i Finland. Maria Jåfs från Wasa län i Finland skriver två gånger till Boltzius om sin huvudvärk.

Norska brev finns det många. Laura från Afvan i Norge skriver om ryktet som nått även till Norge:

" Ryktet om er tro och förtröstan till Herren , er bön för sjuka och smörjelsen i Jesu namn, har även nått hit till höga Norden och jag är en av dessa lidande..."

En flicka på 16 år skriver från Tyskland , brevet är på svenska, om att hon hört talas om Botlzius genom sin pastor och "den lilla boken". (Boken som nämns är troligtvis Dahlgrens bok F.A. BOLTIUS och Troshelbrägdagörelsen i Sverige.) Brevet är en önskan om hjälp i bön för hennes lama ben. En man vid namn Karl Nyman återkommer flera gånger i brevsamlingen och skriver från Laitz, Kegel i Estland. Breven är uppmuntrarbrev till Boltzius och är fyllda av bibelverser. Troligtvis är Nyman en predikant för han nämner de ställen där han predikat och haft möten. Ett brev börjar med "Min älskade broder", vilket troligtvis syftar på deras gemensamma yrke som predikant.

2.2 Vilka sjukdomar nämns i breven?

En del sjukdomar har redan nämnts i ovanstående uppgifter. Sjukdomarna varierar i breven och kan vara t ex: förkylning, huvudvärk, nervsvaghet, heshet, svagt hjärta, ont knä, ont ben, magsjukdomar, cancer och spetälska. Sjukdomar som ofta återkommer är lungsot, nervsvaghet och huvudvärk. Nedan visas en tabell, (se tabell 3), över de sjukdomar som återkommer flera gånger i breven. Antal studerade brev är här 200. Ibland nämns flera sjukdomar i samma brev. (För de sjukdomar som endast uppkommer ett fåtal gånger i breven se bilaga 4.) Alla brev nämner ej någon sjukdom. Bortfallet är ganska stort. I 25% av breven kan ej någon sjukdom utläsas. Att bortfallet är stort beror på att dessa brev är tackbrev, vanliga brev som ej beskriver något sjukdomsfall och utländska brev som är skrivna på tyska och norska där det är svårt att utläsa sjukdomen.

Lungsot och andra olika lungsjukdomar förekommer hos både kvinnor och män, men de flesta med denna sjukdom är män. De brevskrivare som har fallandesot är yngre pojkar och män. De sjukdomar som beskrivs som klenhet eller svaghet i breven är endast diagnos på kvinnor. Det finns ingen man som, enligt dessa brev, har denna sjukdom. Det är också kvinnor som skriver i breven att de lider av huvudvärk och hjärtlidande. Ej heller går det att finna någon man med någon nervsjukdom.

Tabell 3. Flera återkommande sjukdomar nämnda i breven till Boltzius år 1904.

Bortfall 25 %, Fördelningar av sjukdomar på 75 %.

Sjukdom

Antal i %

Sjukdom

Antal i %

Dålig hälsa

20

Tuberkulos

3

Lungsot, lungsjukdomar

11

Hjärtlidande

2

Nervsjukdomar

10

Ögonsjukdom

2

Magsjukdomar

5

Fotproblem

2

Blindhet

4

Fallandesot (epilepsi)

2

Huvudvärk

3

Utslag

1,5

Klenhet

3

Benvärk

1,5

Ryggproblem

3

Armvärk

1,5

Källa: F.A. BOLTZIUS brevsamling 1904.

Huvudvärk och nervsvaghet är sjukdomar som oftast går att finna hos kvinnor i breven. Hustrun till A.G. Nyström lider av en nervsjukdom och har också gjort det under en lång tid. En annan man skriver ett brev till Boltzius angående sin hustru som är "svår till sinnes och det ser ut som hon skulle vara något sinnesrubbad". Mannen skriver vidare att Boltzius varit två gånger och bott i hans hem i Västra Fågelvik. En kvinna har i två månader lidit av en svår nervsjukdom och har för det mesta varit sängliggande. Sjukdomen finns i underlivet men även i övre kroppen.Nina Strand från Köping, har sökt hjälp för sin huvudvärk många gånger och hon skriver att hon är "virrig somliga dagar". Erik från Wasa län i Finland skriver angående sig själv och sin hustrus huvudvärk och att detta problem har lett till sinnessvaghet vissa dagar.

Vissa brev innehåller endast någon enstaka sjukdom. Anita och Ludvig Gillberg från Vingåker skriver att deras son, 15 år gammal, lider av heshet, och att han har varit hes i över ett år. Läkarhjälp har sökts och diagnosen blev först svalgkatarr. Efter flera läkarbesök i Stockholm kom de fram till att pojken led av tuberkulos i strupen. Ett senare brev visar att Ludvig ska resa och besöka Boltzius i Stockholm. En flicka på 12 år från Munkfors skriver att hon har hjärtlidande och sökt doktor flera gånger utan att bli bättre. Vad för slags hjärtlidande det är nämns ej. Hon skriver att hennes brev är enkelt och barnsligt skrivet men att hon inte är mer än 12 år gammal. I ett brev från den 10 mars skriver Karl Nyman och ber om Boltzius hjälp i bön för en man och hustrus son på 4 år som beskrivs som idiot och ej kan gå. "..de har en fyraårig gosse, som är idiot och från födseln kan han ej gå, fötterna är växta inåt."

Att skrivaren har flera sjukdomar är vanligt och vissa brev innehåller en rad krämpor. Sådant är brevet från Klackar-Lerberg utanför Örebro, skrivet av Anna Jansson. Hon lider av hjärtklappning, huvudvärk och nervositet och tror ej heller att hennes blod är riktigt friskt då hon har mycket kvisslor på kroppen, men allra mest i ansiktet, skriver hon. Anna nämner att hon varit klen i 2 1/2 år, men att hon nu den 11 April 1904 är något bättre. Maria Kulp har också många krämpor. Hon skriver från Wasa län i Finland att hon lider av höftvärk, ett sår i sidan som är öppet nästan jämt och att hon har en puckel på sin rygg. Ingen läkare har tyckts kunna hjälpa henne. Hanna Brattström från Karlskoga skriver ett långt brev till Boltzius om sina problem:

" Kära Farbror Boltzius. Jag har i många år lidit till min kropp.... Jag har lidit av en olidlig ögonsjukdom, sjukdomen har gång efter annan kommit tillbaka, det ena ögat är borttaget, så jag har bara ett kvar, och då detta har angripits gång på gång så är det betydligt försvagat, även har jag mist känseln på det vänstra örat, och lider för övrigt av reumatism i hela kroppen."

Hon skriver också att hon nu vill vända sig till Gud som är den store läkaren och som givit så stora och härliga löften i sitt ord. Hanna har också läst Dahlgrens bok "F.A.BOLTZIUS och Troshelbrägdagörelsen i Sverige" och hon tror att det finns hjälp även för henne om Boltzius vill be för henne.

Anna Bäck har också flera sjukdomar med diffusa symptom. Hon sover dåligt och beskriver det som att hon är orolig i sin sömn och att hon drömmer ruskiga drömmar. Anna känner sig också konstig i huvudet. Hon skriver att det känns "som en märklig rörelse och krälning". Vidare skriver hon att hon har ett fel i hjärtat och i sin mage. Hon får ofta håll och hon känner att det sticker i flera delar av hennes kropp. I armar och händer känner hon att det kommer som elektriska stötar.

2.3 Vilka önskemål har brevskrivarna?

Önskemålen kan delas in i fyra olika kategorier. De allra flesta brev innehåller en önskan om att Boltzius ska be för den sjuke, ibland vill de ha svar från Boltzius så att de kan be på samma utsatt tidpunkt. Detta p g a att de tror att bönen då har större kraft och gör stor verkan. Många skrivare önskar att få en svetteduk hemskickad av Boltzius. Andra vill komma till Boltzius och bli behandlade, eller så vill de att Boltzius ska komma och besöka den sjuke och ge behandling i hemmet.

2.3.1. Önskan om bönehjälp

I de flesta breven berättas det om de sjukdomar som man lider av och för vilka åkommor man ber om hjälp. En del av breven är mycket korta, andra längre. Många brev innehåller en förtröstan på att Gud kan bota den sjuke och den sjukes tillstånd om de tror på Gud.

 

 

Walleberga Ekeby den 16/3 1904.

Herr F A Boltsius. Enligt vad jag har hört om Boltsius, och på grund av Guds eget ord, tar jag mig friheten att anförtro min sjukdom i Guds hand och vill bedja Boltsius att bära min sjukdom på bönens armar inför Herren. Sjukdomen består i magen och är troligen kräfta. Jag har länge vart påmind att tala om min sjukdom för Boltsius. Högaktningsfullt P Jönsson

Vissa brev nämner inte någon sjukdom alls utan endast en önskan att Boltzius vill be för skrivaren. Sådant är brevet från Eva Maria Persson i Åsele. Hon vill ha hjälp i bön för henne och hennes make.

"När vi genom vänner och andra fått höra mycket om att ni av Gud vår frälsare erhållit särskild stor nåd och kraft vill jag härmed bedja er bedja för mig och min make."

Detta upprepas flera gånger i brevet, "Vi beder er därför i Herrens namn att bedja för mig och min make". Därefter skriver hon att de sökt läkarhjälp många gånger men att ingen förbättring skett. De tror också att så fort Boltzius erhållit brevet och bett för dem så kommer de genast att vara friska.

2.3.2 Önskan om svettedukar

Enligt Apg 19:11-12 utsändes svettedukar till de sjuka, och stora under skedde därigenom. Boltzius bad för sjuka även om de inte var närvarande och han gjorde som det stod skrivet i versarna i Apg. Till dem som ville skickade han iväg svettedukar. I många av breven önskar skrivaren, antingen om det är den sjuke själv som skriver eller någon anhörig till den sjuke, att Boltzius ska skicka svettedukar till dem.

" Ville be Farbror Boltzius om han vore snäll och skickade mig en svetteduk som det står skrivet i Apg 19:12, jag tror det är till stor nytta för mig..."

I ett brev från Farsbo daterat den 16 mars 1904 skriver en man vid namn Karl Lind om Boltzius bönehjälp och sändning av svetteduk för en "syster i nöden". Karl Lind nämner också systerns namn, Kristin Åman i Ulfsbo. Boken som nämns i brevet är troligtvis Dahlgrens bok "F.A. BOLTZIUS och Troshelbrägdagörelsen i Sverige" .

"Guds stora nåd och frid. Undertecknad har blivit ombedd av en syster i nöden som har åderbråk på benet och mer ont i kroppen. Hon har varit sjuk i många år och läkare har sagt att det är obotligt. Nu har hon läst boken om Boltzius, om dem som genom Guds makt blivit helade till sina kroppar, Ja Ära vare Gud. Hon önskade en svetteduk och hon fick en av Aron Gustafsson. Jag var där med den, vi bad till Gud och smorde med olja och pålade svetteduken. Första veckan gick det bra för henne, den andra veckan inte så bra, det kommer mörka stunder och tvivel och då blir det värre. Hon önskade att Boltzius ville bedja till Gud för henne att hon finge en fast tro samt hälsa för sin kropp samt om ett par svettedukar."

Karl Lind skriver sedan och tackar för de sända svettedukarna och ber att Boltzius ska sända den 19-åriga kvinnan en uppmuntran i form av ett ord från Bibeln. Systern tycker själv att det går så dåligt för henne i sin förbättring. Lind skriver att kvinnan är mycket instängd och bor i en otrogen omgivning där fadern inte är troende. Brevet är skrivet den 17 april och det tog drygt en månad innan Karl fick svar på sitt första brev.

Det är vanligt i breven att den sjuke själv ber någon att skriva till Boltzius. Den 12 mars 1904 skriver A.F.Jarl angående sin 24-åriga sjuka maka som lider av lungsot. Han vill ha hjälp av Boltzius att nedkalla Guds välsignelser och helbrägdagörande. Makan har varit hos flera "jordiska" läkare men ingen har kunnat hjälpa henne. Jarl vill att Boltzius ska sända dem svettedukar och att de kan komma överrens om en tid då de samtidigt kan be till Gud för hustrun.

Maria Håkansson från Forshaga skriver angående sin son Christian som har blödarsjuka och har haft sjukdomen i ca 7 mån. Sonen är mycket sjuk och svag och kan inte vända sig om i sängen utan hjälp. Hon berättar att han hela tiden jämrar sig och att de måste vaka över honom varje natt. Maria önskar få en svetteduk av Boltzius och hon uttrycker att inget annat hjälper än detta och om hon får en duk kommer sonen att bli frisk.

En del brev nämner inte någon sjukdom utan där ber skrivaren endast om förbön och sändning av svettedukar. Hilda Ohlsson skriver den 14 mars: "Jag kommer ännu en gång och beder om förbön och svettedukar." Om Hilda fått svar på sitt första brev till Boltzius nämns ej i brevet.

2.3.3 Förfrågan om besök hos Boltzius

Många skrev till Boltzius och ville komma och besöka honom i hans hem i Stockholm eller hemmet i Skåre, så att han kunde be för dem personligen. Under vissa tider befann sig Boltzius i huvudstaden där han också hade en mottagning. Anna Fredriksson från Björkinga, som tidigare nämnts, skriver:

"Jag undrar om jag kunde komma upp till Stockholm och farbror ville bedja för mig, då tror jag att jag bleve frisk. Var så snäll och skriv om jag får komma och när jag får komma. Anna Fredriksson.

Agnes Broberg skriver i ett brev från den 1 mars 1904 och frågar om hon får komma till Boltzius för att bli behandlad enligt Jak 5:14-15. Hon skriver att hon lidit av nervsjukdom i 8 år och att hon även har en dålig mage, svagt bröst och hjärta. Hon har sökt läkare i 3 år utan synbar hjälp. Ytterliggare en kvinna , 24 år gammal, skriver till Boltzius och frågar om hon får komma till Stockholm för att bli botad från lungsot och klenhet. Hon undrar också om det är någon idé att hon kommer till Boltzius eller om Gud kan hjälpa henne där hon är.

Vissa brevskrivare skriver på någon annans vägnar angående ett besök hos Boltzius. Barnvakten till en 13-årig flicka skriver och undrar om flickan får komma till Boltzius, vilket hon innerligt önskar. Någon sjukdom nämns inte, men de är angelägna att få komma så fort som möjligt.

Henrik Olsson från Ryd vill komma på besök för att bli botad från sin sjukdom. Sjukdomen nämns ej i brevet. Han har dock hört talas om Boltzius, hur han botat många sjukdomar genom bön och tro på Gud, han tror att Gud också vill bota honom.

2.3.4 Förfrågan om Boltzius vill besöka den sjuke

En del av breven innehåller även förfrågningar om Boltzius vill komma ut till den sjuke på boendeplatsen. Breven är fulla av förtröstan på att Gud vill göra den sjuke frisk om Boltzius kommer och ber för dem. I ett brev från den 3 mars 1904 står det:

"Vill härmed göra min sjuke son till viljes (det är den lungsjuke som Farbror skickade svettedukar till, för en tid sedan) och fråga om det är möjligt om Farbror kunde komma hit ut. Det kanske är alldeles orimligt begärt, men även vi önskar det så mycket...Han önskar då om Farbror kunde komma denna lördag den 5 om brevet hinner fram till dess..."

Berta Samuelsson gör en förfrågan med anledning av att hon hört att Boltzius besöker sjuka och undrar om han skulle vilja vara snäll och komma på besök i hennes hem. Hon skulle då vara mycket tacksam. Berta berättar att hon är lam i den högra sidan, men att hon är på bättringsväg och att hon kan stiga upp och gå lite ibland. Hon ber Boltzius komma en eftermiddag efter klockan två. Brevet är skrivet i Stockholm.

På en yngling och hans föräldrars vägnar har en man från Örebro blivit ombedd att skriva och be Boltzius komma ut till Wingåker för att behandla lungsot. Läkarna ger inget hopp till den unge 19-åriga pojken.

3. VAD INNEHÅLLER PATIENTLIGGAREN?

I Patientliggaren finns olika kolumner för: Namn, bostad, sjukdom, datum när patienten kom, datum när patienten reste, om han/hon var helbrägdad eller inte. Ibland står även besökarens yrke nedskrivet. Alla dessa uppgifter är inte alltid nedtecknade. Vissa besökare har bara namnet nedtecknat. Troligtvis har olika personer skrivit i liggaren för det är oftast två olika handstilar. Den ena handstilen är mer noga med alla patientuppgifter medans den andra inte fyller i alla uppgifter. Ibland har även besökaren skrivit sitt namn, bostads ort och sin sjukdom. Patientliggaren är uppdelad som en adressbok där patienten blivit nedskriven efter sitt efternamn.

3.1 Vilka var det som besökte Boltzius?

Antalet män och kvinnor som besökte Boltzius var någorlunda lika. Kvinnornas antal överväger till liten del. Av 200 besökare var 60% kvinnor och 40% män.

Besökarna varierar från att komma från Finland, Danmark och Norge till storstäderna i Sverige, Göteborg och Stockholm, men också från andra delar av landet. Det är folk ur både borgarklassen och arbetarklassen. Det har gått att se ett samband mellan uppgifter på namn, bostad och sjukdomar i liggaren. Den sociala klassifieringen har gjorts efter följande mönster: För att bli indelad in i borgarklassen har två kriterier satts. Om besökaren haft en titel framför namnet ex Fru har denna klassat som en person ur borgarklassen. Så även om bostadsadressen står nedtecknad. Då har alltid en titel stått framför namnet. Titel och bostadsadress har alltid gått att finna tillsammans i liggare. Dessa två kriteriar har uppfyllts om personen delas in i borgarklassen. Vid de utländska besökarna finns också yrkestiteln nämnd och då används den som klassifikationsinstrument. Om besökaren klassificerats in i arbetarklassen har dessa två kriterier ej uppfyllts. Bostadsadressen har ej nämnts utan bara orten. Ingen titel har då funnits i patientliggaren.

3.1.1 Besökare från borgarklassen

Hur går det att se i patientliggaren om besökaren var från borgarklassen? Detta går att se på vilken bostad som står nedtecknad, hur namnet är skrivet, efternamnet och hur många uppgifter som är nedtecknade angående besökaren. Ibland står ej sjukdomen nedtecknad, men namn och bostadsadress.

Många kvinnor kom från Göteborg. Fru Alma Arnell, tidigare nämnd, har bostad i Göteborg på Götabergsgatan 8. Hennes sjukdom är dövhet. Dels står patienten antecknad med Fru och kommer från Göteborg där hennes gatuadress står nämnd. Ett sammanhang går där att se. Sjukdomen säger också en del om hennes klassbehörighet. Fru Kerstin Andersdotter från Kärfsåsen besökte Boltzius för en ögonsjukdom. Även här står Fru nedtecknat. En annan kvinna från Göteborg står antecknad, Fru Almqvist. Hennes sjukdom står ej nedtecknad. Fru Christenson från Göteborg, Carl Johansgatan 17, kom samma dag som Fru Almqvist. L.P Pihl från Erikdahlbergsgatan 14 från Göteborg, samt en Hanna Rutgren från samma gata besökte Boltzius den 24 juli och åkte den 28 juli. Sjukdomar nämns ej. Att dessa två var i sällskap är mycket troligt. Om denna L.P Pihl är en man eller kvinna nämns ej i patientliggaren och detta framgår inte heller av de andra uppgifterna. Kvinnornas namn i patientliggaren är utskrivna medans männens utskrivna namn är få till antalet. Många namn är skrivna med initialer. Dessa antags vara initialer på män. Dels går detta att se genom de brev där brevskrivaren skriver om sig själv och sedan undertecknar med sina initialer. T ex "...och som jag därtill är familjefader..." undertecknat C.E Widell. (se not 39.)

Änkefru Edelsvärd från Stockholm, Grefturegatan 72, besökte Boltzius den 6 december. Ingen sjukdom står antecknad. Här visar både namn och bostadsort att Änkefrun var av högre samhällsklass.Även att "titeln" Änkefru står nedtecknat visar på högre samhällsklass. Detta återkommer några gånger i patientliggaren och stämmer väl in på resterande uppgifter om patienten.

Stina Hamiltin, född von Geijer, från Saxtorp besöker den 16 september Boltzius. Här står även sjukdomen nervositet nedtecknad. Denna sjukdom går ej att finna i lägre samhällsklasser. Efternamnet säger en hel del om klasstillhörigheten, samt att hennes flicknamn står nedskrivet.

Det är lättare att finna uppgifter på kvinnor ur borgarklassen än män. Dock visar Överforstmästaren Henrik Heikel från Finland att även män ur borgarklassen besökte Boltzius. Inom parantes står också hans fru antecknad (och fru Sally). Heikels sjukdomstillstånd betecknas som nervositet.Kapten Tiberg från Idungatan 10 i Stockholm besökte Boltzius den 27 februari. Ingen sjukdom står antecknad. Att denna kapten kom från borgarklassen syns tydligt. Dels att han har sin titel nedtecknad i liggaren men också att hans gatuadress står att läsa men ingen sjukdom är nedtecknad. Ytterliggare en kapten från Stockholm var hos Boltzius. Kaptenen Nordensköld från Hofslagaregatan 2. Inget datum eller någon sjukdom anges.

Ett antal fruar från prästgårdar som besökte Boltzius enligt patientliggaren kan urskiljas. T ex Nanna Baman från prästgården i Enköping. Hon har inte någon sjukdom eller datum för vistelsen antecknad. Fru Alma Lindblom från prästgården i Östervåla har en bröstsjukdom och besökte Boltzius den 7 september. Fru Sofia Wrelling från prästgården (var prästgården ligger står ej nedtecknat) kom och besökte Boltzius p g a fel i bäckenet. Fler prästfruar går att finna i patientliggaren.

3.1.2 Besökare från arbetarklassen

Hur går det att se i patientliggaren om besökaren var från arbetarklassen? Sjukdomarna är vanligtvis lungsot eller andra fattigsjukdomar som t ex tuberkulos. Ibland står yrket nedtecknat, detta hör dock till undantagen. Det kan vara yrken som t ex snickare, maskinist, hushållerska och jordbrukare. De flesta som besöker Boltzius är troligtvis från arbetarklassen, eftersom denna grupp är den största delen av befolkningen i Sverige vid denna tid. Gatuadressen står inte nämnd om det är en patient från denna samhällsklass. Detta är genomgående i hela patientliggaren. Inte heller tituleras personen i liggaren.

Adolf Petterson kom från Norgårdshammars mekaniska verkstad. Sjukdomen står ej antecknad ej heller besöksdatum. Anna E Åberg arbetade på ett metallbolag. "Västerås Nordiska metallbolag". Detta visar att hon tillhör arbetarklassen eftersom fruarna från borgarklassen oftast var hemmafruar. Hennes sjukdom står ej antecknat. Leonard Eriksson från socken Jonsby i Ekeby arbetade på Gimobruk. Han kom till Boltzius p g a ett hjärtfel.Ingrid Svensson kommer från en "landsort" som det står nedtecknat i liggaren. Hennes sjukdom är hjärnblödning.

Några besökare från Karlstad går att finna. En M. Forssen från V.Viken nr 28. Detta är säkerligen en man eftersom initialen står angiven. Viken var på denna tid ett arbetarklassområde och därför kom denne man säkert från arbetarklassen. Inget datum eller någon sjukdom står antecknad.Clara Lindblad kom också från V.Viken nr. 41 i Karlstad. Ej heller här står datum eller sjukdom antecknad.

 

 

 

3.1.3 Utländska besökare

En del av besökarna är från Wasa län i Finland. Den 18 juni kom 5 beökare från detta län till Boltzius. Därav Lisa Greta Ståtar, som hade en ögonsjukdom. Karl Walfrid Karlsson, 15 år, står antecknad. Han kom också från Finland och han hade engelska sjukan. A.K. Almqvist kom från Wånga i Finland och det står två sjukdomar nedskrivna: starr i ögonen och bråck. Anna Almqvist från samma familj hade växt i halsen och bröstlidande.Ett fall av spetälska finns att läsa i liggaren, Jakob Jensén från Norge. Detta visar att spetälska ej var helt utrotad denna tid, även om detta fall kanske hör till undantagen.

De utländska besökarna kom ofta från högre samhällsklasser. Füglsang, med fru, kom från Hamburg i Tyskland. Deras tyska bostadsadress står också antecknad men ingen sjukdom. Oftast står också de utländska besökarnas titlar nämnda. T ex Madame Anna Hansen från Fyn i Norge, Maskinfabrikant Dittersen från Köpenhamn, Danmark, Musikdirektör Bergman från Danmark, Grosshandlare Herr Plum från Köpenhamn och Ritmästare Guldberg från Christiania (Oslo) i Norge. Dessa visar på högre klasstillhörighet. En lägre klasstillhörighet finns också på de utländska besökarna, t ex Hushållerskan Maria Larsens från Hagen i Norge och Jordbrukaren Peter Micker från Reval, Estland, Ryssland.

Det står också nämnt två gånger om besökare hos Boltzius vilka var skrivna i Amerika. Linnilius N.P.A från Brooklyn, New York, Amerika är den första. vilket datum de eller dessa kom och vilken sjukdom som fanns står ej antecknat.Den andra gången är det en kvinna från NordAmerika, Ohio. Mrs Mathilda Petterson.Om målet för resan var att besöka Boltzius eller om de var i Sverige för att besöka släktingar står det inget om i liggaren.

 

 

3.2 Vilka sjukdomar hade besökarna?

Sjukdomarna varierar i liggaren. Det går att finna t ex huvudvärk, maglidande, lungsot, blåskatarr, knävärk, svaghet, astma, nervsjukdomar, dövhet, blindhet, hjärtsjukdomar, spetälska och cancer. En tydlig skillnad ses här på högre samhällsklass och lägre samhällsklass. Huvudvärk, nervsjukdomar, dövhet, blindhet, finns i borgarklassen medans arbetarklassen mest präglas av lungsot, tuberkulos och andra krämpor som ont knä, olika hjärtsjukdomar och fallandesot (epilepsi). (se tabell 4). Besökarens sjukdom nämns inte alltid i patientliggaren och bortfallet av 200 namn blir här 25%. Ibland har en besökare flera sjukdomar. (Se bilaga 5 för ett fåtal sjukdomar som besökarna hade).

Tabell 4. Flera återkommande sjukdomar nämnda i Boltzius patientliggare 1904.

Bortfall 25 %, sjukdomar fördelade på 75%.

Sjukdom

Antal i %

Sjukdom

Antal i %

Nervsjukdom

23

Dövhet

2

Lungsot

12

Sjukdom ofärdig

2

Kräfta (cancer)

6

Ryggmärgslidande

2

Benvärk

5

Hjärtfel

2

Magproblem

4

Ögonsjukdomar

2

Fallandesot (epilepsi)

3

Underlivslidande

1,5

Njurproblem

3

Blindhet

1,5

Tuberkulos

2,5

Nervositet

1,5

Lamhet

2

   

Källa:Adressbok för F.A.BOTLZIUS, Grava Vermland 1887.

De vanligaste sjukdomarna som kommer igen är nervsjukdomar och lungsot. Det går att finna att det är flest kvinnor som lider av olika nervsjukdomar. Dessa finns både i borgarklassen och arbetarklassen, men mest inom borgarklassen. Fru Emma Engström från Möckö har sjukdomen nervsvaghet nedtecknad, samt Lydia och Kristina Eriksson från Arboga och Elisabeth Berggren från Birberg. En kvinna med sjukdomen idioti, Thyra Andersson från Stockholms läns idiotanstalt besökte Boltzius den 2 mars. Hon betecknas också som nervsvag. Få män har diagnosen nervsvag i liggaren. Det finns dock några undantag. En av dem är Georg Brodd från Åfvidaberg som har denna diagnos.Hos kvinnor var denna diagnos vanlig och man satte många sjukdomar under namnet nervsjukdom. Det kan vara en anledning till att denna sjukdom så ofta står nedtecknad i liggaren. Allt kanske egentligen inte var nervsjukdomar utan andra typer av sjukdomar med diffusa symptom.

Lungsot var en sjukdom som oftast förknippades med arbetarklassen. Två typexempel på detta är Herman Andersson från Köping som hade lungsot,och A.C. Eriksson från Jönköping. Patientliggaren innehåller oftast män med denna sjukdom. Undantag finns naturligtvis. Det går att finna några kvinnor med lungsot i patientliggaren, men i huvudsak är dessa oftast män. Klara Andreasson från Säffle i Värmland kom till Boltzius för sitt onda ben, Bastian Setdem från Norge hade också svagt ben. Krämpor av sådana slag är mycket vanliga. Ibland nämns endast värk som sjukdomstillstånd. Anna Andersson från Eskilstuna har sjukdomsbenämningen värk i liggaren.

Kräfta, eller cancer, återkommer flera gånger. G. Peterson från Dalarna hade kräftaså även J.P Blomqvist från Knifsta. Fallandesot, det som nu kallas epilepsi, går att finna hos männen. Denna sjukdom fanns säkert även hos kvinnor, men blev nog inte riktigt så uppmärksammad, utan sjukdomen fick där andra namn. Sjukdomsdiagnosen för Frans August Andersson från Ödeshög är fallandesot,och så även för Arvid Gillström från Åkersberga.

Ibland går flera sjukdomar att finna på samma patient, detta hör dock till undantagen. Augusta Samuelsson har renväta i huvudet, luftrörskatarr, magkatarr och reumatisk värk. Albin Andersson från Ödeshög har både huvudvärk och magvärk. Till största delen nämns endast en sjukdom i liggaren.

3.3 Hur länge stannade besökarna hos Boltzius?

Hur länge de olika besökarna stannade hos Boltzius i Skåre varierade. Det står ej alltid i patientliggaren när besökarna åkte därifrån. Många kom bara över dagen, så säger de flesta uppgifterna. August Gustafsson från Bränninge kom och åkte samma dag. Troligt är att det ej antecknades så noga om besökaren återvände hem samma dag. Vissa stannade bara över natten. Ovar Larsson från Frykerud kom den 10 augusti och åkte dagen därpå. P.O.Olsson hade lungsot och kom till Boltzius den 1 juli och åkte dagen därefter.

Boltzius behandlade vissa patienter i flera dagar. Amanda Andersson från Dalsland kom den 26 juli och åkte två dagar senare så gjorde även Beda Jonsson från Ludvika.Per Jonsson från Ekshärad stannade i 3 dagar. Hjalmar Olsson hade en nervsjukdom och stannade hos Boltzius i 3 dagar.

Det är färre besökare som stannade längre än 3 dagar, men några finns. Maria Andersson från Strömsbro kom till Boltzius den 15 juni och åkte därifrån den 21 juni. Hon stannade alltså i drygt en vecka. A.K. Almqvist samt Anna Almqvist kom den 26 augusti och for hem den 31 augusti. De stannade i 5 dagar. En familj från Norsjö i Västerbotten stannade så länge som i 12 dagar hos Boltzius.E. Engebrechtson med fru, kom den 28 augusti och stannade i 14 dagar.

 

4. BLEV MÄNNISKOR FRISKA, enligt brev och patientliggare?

4.1 Friska enligt brev

Vissa av brevskrivarna skriver att de blivit friska efter att Boltzius har bett för dem, skickat svettedukar till dem, eller efter att de själva besökt Boltzius. Ett tackbrev är odaterat och sänt från Norge. Mannen tackar Boltzius för att hans hustru lever. "Guds välsignelse du Jesu broder och Guds benådade barn Boltzius! Min hustru lever halleluja!" Vad hustrun lidit av nämns ej i brevet utan brevet är fyllt av lovord till Gud. (se bilaga 6).

Anton Edberg skriver att både han och hans hustru blivit friska efter behandling av Boltzius. Om denna behandling bestod av att de var och besökt Boltzius eller att Boltzius hade bett för dem och skickat svettedukar till dem, säger inte Anton något om, ej heller patientliggaren där Anton Edberg inte står nedskriven. Anton skriver:

"Sanningen av att Herren är läkare har min hustru och jag fått erfara efter behandling av farbror. Min Hustru har sedan dess varit befriad från värk i mage, bröst och huvud, som förut dagligen plågade henne. Även jag är bättre i mina ögon, öron och med mitt utslag. Glasögon har jag sedan dess ej använt och mina ögon blir bättre med varje dag."

Johan Andersson från Kisa skriver och ber Boltzius om sändning av två svettedukar och tror att hans syster ska bli botad från sin blomstrande bleksot. Han har själv blivit botad från sjukdom genom Boltzius förböner, skriver han. Två gånger har han varit sjuk och skrivit till Boltzius. Boltzius och Johan bad till Gud på samma tid, mellan klockan 20.00 och 21.00, en söndagskväll. Johan skriver att han nu är fullt frisk. Vad han lidit av får vi ej veta.

 

 

4.1.1. Friska genom svettedukar

Lovisa Andersson från Finspång har ej varit i kontakt med Boltzius på så sätt att hon beökt honom, utan endast genom brev där hon har bett att få svettedukar skickade till sig. Dessa dukar har hon också fått skriver hon. Hon börjar brevet med att skriva: " Jag sitter nu uppe och skriver med min förut så förtvinade hand." Hon berättar att hon varit opererad i magen och legat på lasarett två gånger, utan att ha blivit bättre. Under denna period blev hon lam i högra sidan och läkarna förklarade att ingen hjälp fanns att få. Kvinnan hade varit sjuk sedan hon var 35 år och när brevet skrivs är hon 50 år.

"Dukarna blev så välsignade. Detta är det största under som har skett i våra bygder, tack vare min kära fader och frälsare, Gud vare tack."

En kvinna skriver och tackar Boltzius för de sända svettedukarna. Kvinnan, som heter Hilma Jansson, insjuknade den 13 mars i nervfeber och sedan förklarade läkarna att hon hade tarmkatarr. Hon skriver att Gud har välsignat henne till kropp och själ och att hennes krafter ökar dag för dag. Hilma skriver att hon nu "kan gå ensam en bra bit utåt skogen". Hon skriver vidare att hon kan äta vad som helst utan att få svåra magplågor, vilket hon inte kunde förut. "Samma dag som farbrors brev är daterat månd 6 juni kunde jag sitta och stoppa strumpor."

Brita från Wasa län i Finland skriver och tackar för att hon blivit frisk från sin kramp och dragsjukdom. Hon berättar att sedan hon börja använda svettedukarna så har sjukdomen stannat.Även Ida Eriksson fick svettedukar skickade till sig. I ett brev som hennes syster skriver berättas det att dukarna lades på Ida den 2 maj kl.8 på förmiddagen.

"Hon var så svag så hon förmådde knappt knäppa ihop sina händer förut, men på några minuter hade allt det onda försvunnit. Hon sprang upp, var stark, hon kände en gudomlig kraft genomströmma hela sin kropp."

4.1.2 Friska efter besök hos Boltzius

En norsk man skriver och tackar för att han fick komma och besöka Boltzius i hans hem i Skåre hösten 1903, och vill nu meddela att han är frisk och kry och har även varit det hela vintern. Han skriver vidare att Gud varit god mot honom som ledde honom till Boltzius där han fick se och känna att Gud botade från sjukdom.Vilken sjukdom mannen lidit av nämner han inte, men han tackar flera gånger Boltzius för vistelsen i hemmet i Skåre.

Mor och dotter, Anna Isaksson och Viktoria Edin, besökte Boltzius i Skåre i juni 1903. Dottern Viktoria skriver ett långt brev till Boltzius där hon förklarar att både hon och hennes mamma blev friska efter besöket. Viktoria skriver att hennes sjukdom var krokig rygg och att hennes mamma hade armvärk och magvärk. Innan besöket hade Viktoria varit mycket sjuk, men efteråt kunde hon hjälpa till med städning och diskning i hemmet. Hon berättar vidare att hon nu skulle lära sig att sy.

"När farbror bad för oss och smorde oss med olja så vart både jag och mamma friska och mamma har sedan dess inte haft någon värk i armen eller i magen. Jag blev bättre med detsamma och kryckorna som jag hade under armarna fick jag lägga bort."

I patientliggaren står det att Viktoria hade puckel på ryggen och att hon också var döv. Det står ingenting om att hon blivit frisk i liggaren.

Herr Palmqvist från Östersund skriver att Herrens nåd har varit stor över honom och att han vid ett besök hos Boltzius blev fri från sin ryggvärk. Han besökte Boltzius i november 1903 och har sedan dess varit frisk och kry.

"De dagar jag hade förmånen att vistas på "Hemmet" var till stor välsignelse för mig, och helt visst kommer jag att ha dem länge i kärt minne. Utan det att jag blev fri min ryggvärk, fick jag även rik välsignelse för min själ."

En annan man från Säffle som skriver till Boltzius har meddelanden från bröderna Rudqvist och Carl Olsson, som varit på besök i Skåre hösten 1903. Rudqvist är frisk och Carl Olsson är mycket bättre och blir bättre för varje dag som går. "Stora är Herrens verk han gör vad den Gudfruktiga begär."

August Spjuth från Falerum skriver att han var i Stockholm i hemmet den 3-10 juni 1904.

Han skriver att det var för honom en dyrbar tid då han "fick se och själv erfara att Gud är en mästare till att hjälpa även i våra dagar." August hade lidit av höftvärk i ca 10 år.

"Jag blev behandlad av Boltzius den 4 juni och blev på mindre än 10 minuter alldeles befriad från min svåra höftsjukdom."

August står antecknad i patientliggaren, men det finns ingen uppgift om sjukdom och om han blev frisk eller ej.

Gustav Bodin skriver ett brev fullt av stavfel och få punkter. Han skriver att han har haft kronisk njur- och blåslidande och varit oförmögen att arbeta. Han sökte läkarhjälp och fick den ena medicinen efter den andra, men ingenting hjälpte. 18 mars 1901, reste han till Boltzius och har sedan dess varit frisk och fullgjort sitt arbete varje dag, skriver han. "Sanningen av detta vittnesbörd är för min själ dyrbart, ty Herren har gjort stora ting med mig." Gustav går att finna i patientliggaren år 1901. Ingen sjukdom står nämnd och inget datum för ankomst eller om han blev frisk eller inte.

Augusta Andersdotter skriver i ett brev att hon hade många sjukdomar och att bröstvärken var den värsta. Hon for till Boltzius den 6 april. "Jag blev enligt Guds ord den 6/4 behandlad och blev fullkomligt frisk." Det står i patientliggaren att kvinnan besökte Boltzius detta datum och att hon hade värk i bröstet. Det går ej att läsa om Anna Olsdotter blev frisk eller inte. Jungfrun Hanna Wahlström skriver att hon besökte Boltzius den 20 oktober 1903. Hon hade benröta i högra benet och ont i öronen så att hon hörde dåligt. Hon skriver:"jag är nu frisk, det har läkt i hela min kropp. Jag är så tacksam till Gud och hans underbara hjälp." Hanna står ej med i patientliggaren. Det är dåligt antecknat med besökare från hela året 1903.

Anna Olsdotter från Gärde skriver ett långt brev där hon tackar för de oförglömliga dagarna hos Boltzius i Skåre:

"Det var en härlig tid som jag aldrig kommer att glömma. Farbror skulle sett mina småttingars förtjusning när mamma kom hem frisk till dem samt hört lilla Marias bestämda försäkran om någon frågade henne: "mamma är frisk, hon är riktigt frisk ser ni"."

Kvinnan fortsätter att skriva att hon nu kan sköta sitt hus till allas stora förundran. Anna Olsdotter går att finna i patientliggaren den 28 juli. Hon åkte därifrån den 2 augusti och det står "helbrägdad" i liggaren.

K.E. Jakobsson skriver att han blivit helad från sin reumatiska värk efter ett besök hos Boltzius den 18 mars. I patientliggaren står det att mannen heter Karl Erik Jakobsson men ingen sjukdom eller anteckning om att han blivit frisk står nedskrivna.

"Reumatismen hade härjat med mig något över två års tid och av läkare var hjälp fullkomligt omöjlig. Jag hade efter än ryktesvis hört om er verksamhet och de under som skett genom er bön och tro på Gud. Efter er behandling inträdde verkligen avbrott med min värk i kroppen."

4.2 Friska enligt patientliggaren

Det är inte på varje besökare som det nedtecknas om de blivit friska eller ej. Kommentarerna varierar från att stå helbrägdad till bättre vid avresa. Nedan visas olika tabeller på besökare som fått kommentarer nedtecknade i patientliggaren. Dessa är endast ett urval och fler går att finna i liggaren. Oftast står det helbrägdad som kommentar i frisk kolumnen. Sjukdomarna anges inte alltid. Nedan visas en tabell, (se lista 1), för en del av de människor som det står antecknat om i patientliggaren att de blev helbrägdade. Fler av denna sort går att finna i liggaren.

Lista 1. Helbrägdade efter besök hos Boltzius enligt patientliggaren.

Namn Bostadsort Sjukdom Frisk/Inte frisk

Maria Andersson Strömsbro Ej angiven Helt helbrägdad

Elise Borgen Norge Nervsjukdom. Helbrägdad

Ovar Larsson Frykerud Ej angiven Helbrägdad

August Gustafsson Bränninge Ej angiven Helbrägdad

Edvard Viken Norge Lungsot Helbrägdad

Anna Larsson Falun Fel på körtlarna Helbrägdad

Erik Johansson Solberga, Örebro Ej angiven Helbrägdad i tro

Per Jonsson Ekshärad Ej angiven Helbrägdad

Juko Finpilä Helsingfors Ej angiven Helbrägdad

Hedvig Pettersson Västerås Magkatarr Helbrägdad

Anna Ågren Tierp Reumatism Helbrägdad

Källa: Adressbok för F.A. BOLTZIUS verksamhet, Grava Vermland 1887.

Ytterliggare exempel på detta finns, där det står antecknat frisk som kommentarer. (se lista 2).

 

Lista 2. Friska efter besök hos Boltzius enligt patientliggaren.

Namn Bostadsort Sjukdom Frisk/Inte frisk

Stina Jansson Ej angiven Tuberkulos Frisk

Stina Hamilton Saxtorp Nervositet, Frisk

Leonard Nilsson Norrtälje Lungsot Frisk.

P.O Olsson Östersund Lungsot Frisk från lungsot

Anna Olsson Ej angiven Reumatisk feber Frisk

J.V Absakson Kläppsjö Ej angiven Fullt frisk

Peder Sattern Norge Kräfta Frisk från kräfta

Källa: Adressbok F.A.BOLTZIUS verksamhet, Grava Vermland 1887.

Andra kommentarer om friskhetstecken finns också. (se lista 3).

Lista 3. Andra kommentarer vid avresa från Boltzius enligt patientliggaren.

Namn Bostadsort Sjukdom Frisk/Inte frisk

Carolina Bergman Fagersta Kräfta Ja

O.H Stellin Ej angiven Nervositet "Tack o lof"

Anna Lindgren Ej angiven Svårt att gå Lämnat krycka

Jakob Jensén Norge Spetälska Fri från spetälska

Ragna Olsén Ej angiven Lamhet Botad från lamhet i ryggen

Flickan Helga Träsåkergård Blind Fullt seende

Hjalmar Olsson Ej angiven Nervsjukdom I tro återställd 5/4

Källa: Adressbok F.A.BOLTZIUS verksamhet, Grava Vermland 1887.

Ovan har exempel visats där det stått att besökaren blivit frisk vid ett besök hos Boltzius. Men exempel där besökaren inte ansetts fullt frisk finns också, även om dessa är betydligt färre till antalet. (se lista 4).

Lista 4. Ej fullt friska efter besök hos Boltzius enligt patientliggaren.

Namn Bostadsort Sjukdom Frisk/Inte frisk

A.C Eriksson Jönköping Lungsot och heshet Mycket bättre vid avresa

Anna Almqvist Göteborg Växt i halsen Ej nu fullt frisk

Anna E.Åberg Ej angiven Ej angiven Inte helbrägdad

Bastian Setdem Norge Svagt ben Bättre vid avresa

Källa: Adressbok F.A.BOLTZIUS verksamhet, Grava Vermland 1887.

5. SAMMANFATTANDE DISKUSSION MED SLUTSATSER

5.1 Diskussion

Studien om människorna kring Boltzius väcker många frågor. De uppgifter som går att läsa i brev och patientliggare är intressanta, innehållsrika och speglar tillvaron för många människor i början av 1900-talet på ett tydligt sätt. Många brev handlar om hopplösa situationer, breven är inhopp rakt in i vardagen hos sekelskiftets människor. Alla brev ger oss information om olika saker. De ger oss information om den ekonomiska situationen som fanns hos arbetarklassen, d v s de fattiga som ej hade råd att söka hjälp för sina sjukdomar. Den visar också på människor som levde i ett ekonomiskt överflöd inom borgarklassen, som sökte hjälp på olika kurorter, specialister och läkare, men ändå inte blev friska.

Situationen för de båda klasserna, arbetarklassen och borgarklassen, såg likadan ut även om vägarna till Boltius tedde sig olika. Båda klasserna hade ett mål: att bli av med sina sjukdomar. Båda klasserna vände sig till Boltzius. Varför? Vad hade Boltzius som läkarna ej kunde ge de sjuka? Frågan om människor verkligen blev friska vid ett besök eller brevskrivning till Boltzius dyker naturligtvis upp. Kan det vara möjligt att alla dessa människor blev friska och befriade från sina sjukdomar när Boltzius bad till Gud för dem?

Men var inte Boltzius verksamhet egentligen ett rent bluffmakeri där han fick stå i centrum för människors uppmärksamhet? Kan det vara så att Bolzius vigde hela sitt liv, all sin tid åt en bluff, åt någonting som ej existerade? Eller var det bara psykisk inbillning att så många människor blev friska? Inbillade de sig allihop att de blev friska efter ett besök hos Boltzius i Skåre, eller genom att han skickade svettedukar till dem och bad för dem?

Många människor lämnade kvar sina funktionshjälpmedel efter ett besök hos Boltzius. Dessa finns idag bevarade i Boltziushemmet. Inbillade sig besökarna att de kunde klara sig utan sina funktionshjälpmedel? Men skulle de sjuka verkligen gå från Boltziushemmet utan sina funktionshjälpmedel (kryckor, bråckband m m) om de ej var friska och ej kunde gå utan dem? Eller tvingade Boltzius rent av sina besökare att lämna hjälpmedlen? Om svaren på alla dessa frågor vore ja så hade Boltzius troligen mist sitt rykte om att människor blev friska när han bad till Gud för dem. Hans verksamhet hade säkert blivit tröttsam i längden och han hade nog inte fortsatt med sin verksamhet och uppgift. Om detta var fallet tror jag inte att Boltzius hade fått ett sådant gott rykte, och ett sådant spritt rykte som han fick. Eftersom människor vallfärdade till hans stuga måste det ha varit något speciellt med denna man och det som skedde i hans hem. Ryktet om att folk blev friska vid ett besök hos Boltzius går att läsa om i den brevmängd som finns bevarad. Flera av breven beskriver att de hört ryktet om Boltzius och att folk blivit friska. Om det hade visat sig att det ryktet var falskt så hade troligtvis besökarna minskat med åren. Till slut hade troligtvis Boltzius verksamhet gått i graven och han hade lämnats kvar som en rejäl bluffmakare. Nu var det inte så att Boltzius verksamhet slutade i och med ett dåligt rykte utan Boltzius verksamhet tog slut i och med att Boltzius avled år 1910. Besökarna minskade inte genom åren, utan tvärtom, de tilltog.

De människor som varit i kontakt med Boltzius trodde tydligt på att Gud kunde bota deras sjukdomar och göra dem friska, detta syns genom källmaterialet. Man kan fråga sig om deras vittnesbörd, genom brev och uppgifter i patientliggaren, bara är påhittade och falska. Men varför skulle dessa människor skriva tillbaka till Boltzius och tacka honom för de böner han bett för den sjuke och skriva att de blivit fria från sina sjukdomar, om det inte var sant? Värderingen och synen av källmaterialet som historiskt dokument är här viktig. Om materialet är irrelevant och ej sanningsenligt då får materialet ett annat historiskt värde. Detta beror på om man tror att informationen som finns i källmaterialet är sann eller inte. Vill man tro på en Gud, eller om man tror, är det lätt att ta till sig den information som finns om helande av människorna kring Boltzius. Tror man inte på en Gud blir det svårare och sanningshalten i materialet blir då liten. Men frågan står ändå fast: Skrev de människor som varit i kontakt med Boltzius i all vänlighet och tackade Boltzius för hjälpen att de blev av med sina sjukdomar när de ej blev det. Då är de flesta breven skrivna i en stor lögn.

En konsekvens av att man väljer att tro, att man inte kan bortförklara det som hände kring Boltzius, innebär att det är svårt att förneka en högre makt - en Gud. Genom att ha studerat brev och patientliggare har jag kommit fram till ett svar, hur jag än har vänt och vridit på det: jag tror att dessa människor verkligen blev friska. Detta p g a det som källmaterialet visar och p g a människorna kring Boltzius egna vittnesbörd. Det finns ytterliggare en konsekvens att ta ställning till om man väljer att tro eller inte på alla vittnesbörden. Hur kan man förklara den typ av helande som anses förekomma inom bl a New Age och olika trosamfund idag. Kan man förklara det på samma sätt som det som hände runt omkring Boltzius? Detta väcker nya frågor och nya tankar, och ger möjlighet till en fortsatt studie kring detta ämne.

5.2 Slutsatser

Breven och patientliggaren visar att det var olika sorters människor som skrev till Boltzius och som besökte honom. Människorna är både från borgar- och arbetarklassen, men till största delen från arbetarklassen. Det utländska brevskrivandet är ganska stort och det visar att Boltzius var känd även utanför Sveriges gränser. Den största delen av de utländska breven kommer från Wasa län i Finland. Beträffande de utländska besökarna kom de flesta från Norge. Det finns inget som tyder på att det skulle vara fler kvinnor än män som skrev eller besökte Boltzius, antalen är där ungefärligen lika. De sjukdomar som uppkommer flest gånger i både brev och patientliggare är nervsjukdomar och lungsot. Nervsjukdomar av olika slag har visat sig finnas mest inom borgarklassen medans lungsot till största delen förekom i arbetarklassen. De flesta som besökte Boltzius stannade bara över dagen, de som kom långväga ifrån fick stanna över natten. De som stannade i flera dagar fick behandling av Boltzius under en längre tid. Önskemålen i breven är relativt lika. Alla brevskrivare uttrycker på något sätt att de vill att Boltzius ska be för dem. Människornas egna vittnesbörd visar att de blev friska när Boltzius hade bett för dem och skickat svettedukar till dem eller när de besökt Boltzius i hans hem.

5.3 Författarord

Den här uppsatsen är skriven i ett forskningssyfte men också i ett syfte att få mer klarhet i vem Bolzius var och vad har gjorde för att hjälpa människor. Med min uppsats tycker jag att jag på ett systematiskt och objektivt sätt har försökt att skildra de människor som var i kontakt med Boltzius under år 1904. Genom att ha studerat det material som beskrivs i uppsatsen har jag blivit helt övertygad om att Boltzius fått en gåva från Gud att hela människor. Jag tror inte att han var en bluffmakare utan att det som skrivs i tackbrev och i Patientliggare är sant- människor blev verkligen friska. Det är inte Boltzius som ska ha äran i detta utan det är endast Gud som är en verklig Gud och som vill fortsätta att göra underverk än idag. Jag hoppas att du genom min uppsats kan få komma nära Gud och förstå att han inte är en bluff utan en verklighet!

Gud välsigne dig!

Pernilla Kans

REFERENSER

Otryckt material:

(Folkrörelsens arkiv i Värmland, Forshaga depå.)

Adressbok för F.A.BOLTZIUS verksamhet, Grava Vermland 1887.(sträcker sig till 1910)

Brevbok för 1904 nr. 93.

Brevbok för 1904 nr. 95.

F.A.BOLTZIUS brevsamling 1904.

Muntliga källor:

Boltziushemmet, intervju med Sten Sandström 2/9 1998.

Göteborgs stadsmuseum. Telefonintervju med Kristina Söderpalm 19/11 1998.

Stockholms stadsmuseum. Telefonintervju med Åke Abrahamsson 19/11 1998.

Värmlands arkiv. Telefonintervju med Ivan Bratt 19/11 1998.

Litteratur:

Dahlberg, J. (1903). F.A.BOLTZIUS och Troshelbrägdagörelsen i Sverige. Uppsala: J.A Lindblads

förlag. 2:upplagan.

Frykman, J. Löfgren, O. (1993). Den kultiverade människan. Malmö: Gleerups förlag.

Henschen, M.H. mfl. Stockholm stadsmuseum. (1985). Skolbarn - en folkundervisning växer fram.

Stockholm: Tidens förlag.

Insulander, B-M, Värmlands Museum. (1996). Tidens ting och tankar - Värmland förr och nu 1996. Karlstad: Stiftelsen Värmlands Museum och Värmlands fornminnes- och museiförening.

Johannisson, K. (1995). Den mörka kontinenten - kvinnan, medicinen och fin-de-siécle. Stockholm: Nordstedts förlag AB.

Koster, P. (1984). F.A.BOLTZIUS - Skothandlare och helbrägdagörelsepredikant. Stockholm: Normansförlag.

Linge, K. (1959). F.A.BOLTZIUS - En bok om helbrägdagöraren från Värmland. Uppsala: J.A. Lindblads förlag.

Nordisk familjebok - konversationslexicon och realencyklopedin.(1917). Stockholm: Nordisk familjeboks förlag AB. 26 bandet.

Nya Testamentet, (1981) Bibelkommissionens översättning.

Therborn, G. (1981). Klasstrukturen i Sverige. 1930-1980, Arbete, Kapital, Stat och Patriarkat. Lund: Zenit förlag.

 

Bilaga 1. F.A.BOLTZIUS och Boltziushemmet i Skåre

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Faktablad, "Boltziushemmet och Boltziusminnet i Skåre", kortfattad orientering.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Faktablad, "Boltziushemmet och Boltziusminnet i Skåre", kortfattad orientering.

Bilaga 2. Lämnade funktionshjälpmedel i Boltziushemmet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Koster,P. ( 1984). "F.A.BOLTZIUS -Skrothandlare och helbrägdagörelsepredikant", s.127.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Koster,P. (1984)." F.A.BOLTZIUS -Skrothandlare och helbrägdagörelsepredikant". s. 91.

Bilaga 3. Brev från G Andersson och Anna Simons dotter. 1(2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: F.A.BOLTZIUS brevsamling 1904, brev nr.51.

2(2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: F.A.BOLTZIUS brevsamling 1904. brev nr.94.

Bilaga 4. Ett fåtal sjukdomar nämnda i breven.

Tabell 5. Sjukdomar som förekommer ett fåtal gånger i breven.

Sjukdom

Antal

Sjukdom

Antal

Kräfta (cancer)

2

Tryck på hjärnan

1

Astma

2

Orolig till sinnet

1

Sinnesrubbad

2

Höftledsvärk

1

Reumatism

2

Bröstkatarr

1

Dövhet

2

Stickning i bröst och hjärta

1

Armvärk

2

Förkylning

1

Spetälska

2

Dålig blodcirkulation

1

Låghalt(ena benet kortare)

2

Puckel på ryggen

1

Åderbråck

1

Blindtarmsinflammation

1

Krokigt ben

1

Leverskada

1

Idioti

1

Luftrörskatarr

1

Struma

1

Häftigt lynne

1

Blödarsjuka

1

Sinnesjuk

1

Modersjuka (häftiga anfall)

1

Blomstrande bleksot

1

Tandvärk

1

Talförlamning

1

Muskelvärk

1

Blodbrist

1

Lam i fötterna

1

Lam i sidan

1

Källa: F.A.BOLTZIUS brevsamling 1904.

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 5. Ett fåtal sjukdomar nämnda i patientliggaren.

Tabell 6. Sjukdomsfall som förekommer ett fåtal gånger i patientliggaren.

Sjukdom

Antal

Sjukdom

Antal

Reumatisk feber

2

Inre lidande

1

Bröstlidande

2

Leverskada

1

Heshet

2

Tarmkatarr

1

Huvudvärk

2

Svulst

1

Bråck

2

Växt i halsen

1

Körtelfel

2

Blindtarmsinflammation

1

Värk

2

Höftsjukdom

1

Reumatisk värk

2

Orolighet

1

Förkylning

1

Engelska sjukan

1

Halskatarr

1

Spetälska

1

Puckel på ryggen

1

Sinnesjuk

1

Renväta i huvudet

1

Vatten i lungsäcken

1

Luftrörskatarr

1

   

Källa: Adressbok för F.A.BOLTZIUS verksamhet, Grava Vermland 1887.

Bilaga 6. Tackbrev från Norge.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: F.A.BOLTZIUS brevsamling 1904. brev nr.31.